STRESS ÄR DEN VANLIGASTE FAKTORN. Jag vet inte hur mycket smittor som förs över mellan hund och katt, men man brukar vanligtvis separera katter i ca 3 v ifall de bär på en latent sjukdom. Oftast kan dolda sjukdomar (ex. tarmparasiter och liknande) "blomma ut" vid stress (ex. nya familjemedlemmar, flytt till nytt hem etc.), dvs att sjukdomen hade INTE visat sig ifall inte djuret stressat upp sig. Katten kan också blivit allmänt svag och hängig, och smittan har då blommat ut. HUR? För att undvika att smitta sprids mellan katter (som sagt har jag inte läst så mycket om smitta mellan hund och katt) så brukar man separera djuren i ca 3 v. Alltså att de får bo i olika delar av hushållet, en av djuren instängd på toaletten eller liknande (kolla bara att måtten stämmer för att ha djur inne på mindre yta). VARFÖR? Detta för att kunna kolla att bajset i lådan ser ut som det ska - alltså inte är löst eller stinker DÖD. Vid tarmparasiter ska bajset vara lik en komocka. Vid andra sjukdomar, jag har inget exempel, kan man titta ifall kattens allmäntillstånd är dåligt, etcetera. Hoppas allt kommer gå bra med hund och katt. Så söt liten hundgrabb :D

Ständigt detta bajs :-) Jag ska ta den där hussen i örat och be honom kolla sin kattlåda ett tag. Och vet nån ifall öronskabb kan bli oupptäckta? Jag hade en katt för hundra år sen som jag fick sitta och rensa bort öronskabb med tops och vad det var lite då och då eftersom hon var en padda vars öron var fläckiga så jag såg ingenting men fattade ju eftersom hon kliade sig jämt och "ruskade" på öronen. Vet inte om det finns bättre grejer mot sånt numera.

Borde jag be honom avmaska hela gänget så här alltså bägge katterna och hunden så vi vet "säkert" kanske eller är det dumt?

Ja, herreminje, det väl bara att vänta och se om något drabbar MIN katt efter stressen att lämna hemmet, ny miljö - NY familj dvs jag och så hunden på det :-) Jag har aldrig hört talas om det här som alla kör med nu felliway eller vad det heter, men kanske r lika bra att skaffa det eller? Han är fyllda 13 veckor när jag hämtar honom med flyg, vi kommer hem på kvällen och sen får han ta en dag i taget tills han känner sig trygg. Det får ta evigheter om det måste. Jag har tid.

jag tänkte börja ställa ut sen så kan det ju lika gärna bli min kisse som kan föra över något via hunden till hans katter därhemma och så blir det rundgång. 

Man kan inte skydda sig mot allt och det är nog bra att de får lite bakterier från andra håll så att immunförsvaret blir starkare men det är onödigt att chansa så här i början tänkte jag.

Jag kommer att hälsotesta min katt för sjukdomar (inte nu, men när han börjar bli ungkatt) som kan ligga latent oavsett om jag väljer att kastrera eller inte, jag som bara haft huskattet har suttit och läst lite här och där om allt möjligt som kan drabba min raskatt. Inte undra på att mina huskatter inte bar på något mystiskt, jag testade dem inte.

 Jag har inget katteri. Men eftersom jag köper raskatt så ingår dolda-fel-försäkring i tre år - och då har jag åtminstone något testsvar avklarat ifall det efter några år händer något som skulle ha visat sig vara ett dolt fel som kunde ha upptäckts tidigt via provtagning plus att man kanske kan ta idu med det genast menar jag. Det gynnar ju både mig som köpare, min katt och uppfödarens avel att jag som ägare tar reda på sånt oavsett om en katt ska gå till avel eller inte tycker jag. Eller svär jag i kattkyrkan nu? Jag som inte själv är uppfödare har ju inget att förlora på att vara öppen om sånt här.
Jag är genuint intresserad av tanken bakom avelsarbete med rasdjur överlag, inte bara katt, och vet att det handlar om levande varelser och att man inte kan skydda sig mot allt eftersom det kommer till yttre omständigheter hela tiden. Problemet är ju att rasdjur säljs med ungefär samma villkor som vilken vitvara som helst vilket gör det svårt när det visar sig satt ens nya livskamrat visar sig vara ett "måndagsexemplar". Men det är en annan diskussion såklart.

Bajs var det ja.

Du behöver inte testa din katt. Den är förmodligen gjort alla tester som ska göras på föräldradjuren. Kolla med uppfödaren. De skulle ha testat var dina huskatter då du inte hade någon stamtavla på dessa. Jag har 3 britter  varav den äldsta är 9 år och ingen av dem är testad. Det är en av fördelarna med att köpa en raskatt.

Britter härstammar från huskatter på de Brittiska öarna så enkelt är det. Det är deras huskatt precis som Europén är vår fast bägge numera har stamtavla. Det är inte bara rasdjur som säljs som vitvaror, lagen gäller alla djur, fast en del har lite svårt att förstå detta. Men även huskattsägare som tar en kull är uppfödare och har samma krav ur laglig synvinkel som en raskattsuppfödare. Nedan har du länkar till SVA på katt och hund så kan du läsa om vilka sjukdomar som kan smitta.

http://www.sva.se/sv/Djurhalsa1/Katt/

http://www.sva.se/sv/Djurhalsa1/Hund/

#3

Jo, föräldradjuren är testade såklart, men vissa tester bör man väl ändå göra med tiden. I alla fall tycker jag det. Jag blev ju tvungen att ta bort min jycke i september, hans åkomma var inte genetisk. Men vi säger att den varit det hade jag kunna gå in med åtgärder tidigare, det vet jag.

Det var ett skämt det där med mina huskatter som var friska för att jag INTE hade testat dem ;-) Det är denna djungel med alla hemska sjukdomar som KAN drabba ens djur som jag tänkte på när jag skrev det. Jag har ju haft rashund och det kändes bra att testa för sånt som man visste kunde drabba rasen senare och eftersom jag tog reda på en hel del då behövde jag inte gå där och fundera över sånt som jag visste om var vanligt kunde hända. Jag är trebarnsmor och är inte benägen att åka och kolla minsta lilla akut på vare sig barn eller djur som helt klart kan vänta eller som man kan göra något åt själv. 

Som ett exempel fick vi åka och dra två tänder på den ena valpen för att ge plats till de nya. Det är vanligt att kindtänderna sitter som berget på dvärghundar och de kan få problem med att de inte lossnar i vissa fall. Det blir både för trångt för den nya tanden som försöker ta sig upp, det r som gjort för inflammationer i stil med när "visdomständerna" kommer hos människan och hunden kan få problem med käkarna med fel bett, inte bara en utseendefråga ifall nån tror det. Hade jag inte ställt ut och vetat att man kollar bettet hade jag inte pratat ingående med uppfödaren om vad för slags bett som en DP bör ha och fått veta vad jag bör hålla koll på.

Tack för länkarna om djurhälsa. Ska lägga den om katt på min blogg.

Som jag sagt. Jag har 3 britter och den äldsta är 9 år. De tester jag gjort på honom var en seniorkontroll vid 7 åra ålder😃 Sen vaccineras de regelbundet en gång om året och då kollas öron, hjärta mun och tänder. Jag lämnar in dem för tandrengöring 1 gång per år  och för röntgen då jag har 3 katter med FORL. Så tar jag dem till vetten ifall jag märker att något inte är OK som deras ögoninfektioner som de drog omkring här till dess att tredje ögonlocket ramlade ut på cremebritten och vi fick åka ned till Helsingborg och sy fast tårkörteln. Men det är inget som går att testa emot.

Vad är det som du tänkt att testa dem för som du är rädd att de ska ha?

En dolda fel försäkring är något uppfödaren har för att slippa betala kostnader som är dolda fel då de har ett 3-årigt ansvar och detta gäller även huskattskuppfödare.

Jag tänker testa honom för avel givetvis :-) Mina djur är mitt intresse och jag har tid. Blir han en snygging och gillar att showa på utställning så kan det bli aktuellt ifall han funkar som okastrerad hemma. Har pratat lite med min uppfödare om detta eftersom hans morfar är avelskatt i hemmiljö och det går utmärkt. Väninnans dotter har en okastrerad devon hemma och det är heller inga större problem. Jag ska köpa en honkatt också, men måste vänta till hösten tror jag så därför vet jag heller inte varifrån eller från vem eftersom det beror på tillgången och vilken typ och färg jag bestämt mig för. Hade jag haft råd hade jag köpt två redan nu.

Njaäe… Jag är inte rädd att han ska ha något NU men han kan utveckla något om inte annat, som tex FORL som jag inte hade en aning om vad det var förrän DU berättade det nu :-) (tack) och jag googlade på det

http://www.agria.se/katt/artikel/forl--tandsjukdom-hos-katt

Ops. Nu kom jag själv från ämnet. Sorry!

Jag har fått veta att man kan köpa nåt slags test på apoteket för att kolla mask. Det kanske vore ide att tipsa Remos husse om det istället?

Om föräldradjuren är strikta innekatter så behövs ingen masktest. Men jag tror att uppfödaren känner till detta😃. Kolla också vilka tester som gjorts på föräldradjuren. Britter har inget eget testprogram men brukar testas för HCM och HD samt PKD. Du kan se inne på brittringen vilka färger som ger vad i parning.  Du kan DNA-testa din katt för att se vilka anlag han bär rent färgmässigt. Det  kostar några hundringar. På en av mina stamtavlor står vilken färg som jag skulle ha parat med ifall jag skulle tagit en kull.

 Kom ihåg också att du i så fall köper katten för avel och har talat om detta för säljaren och att du har ett stamnamn och att du är medlem i en kattklubb och bestämt var du vill tillhöra  SVERAK eller SNRF. Du behöver inte har ett stamnamn nu men innan du börja avla och det kan ta lite tid att få det men ansöker om. Jag vet de som redan nu skaffat ett stamnamn men som inte har någon katt att avla på. Kom också ihåg att skaffa en avelsförsäkring. Det kan ha betydelse ifall du inte får några ungar och om du får ungar Och tänk på vad det innebär att ha en fertil hankatt i litet boende. Sen finns möjligheten för en kemisk kastrering också.

De allra flesta burkar låna avleshanne från någon som bor så att de kan stänga in den i ett utrymme där den kan vara för sig själv alternativt med en kastrerad hona. Och att detta utrymme ska ha berikning och vara ett visst antal kvm.

FORL är  mig veterligen inget som du kan testa emot och det kan drabba alla kattdjur såväl tamkatter som vilda kattdjur. Man har hittat FORL på katter i Egyptiska gravar.

http://brittringen.se/Colour.htm

http://brittringen.se/Halsoinformation.htm

#8

:-) Supertack för engagemanget.

MEN måste nog förtydiga mig känner jag
Läs gärna om huvudinlägget ifall du orkar, eftersom jag tror du har missuppfattat varför jag pratar om att undvika smitta etc

Bland annat skriver jag…

"Hemma hos min daghund Remo i Örnvik (Luleå) bor även de vuxna huskatterna Kasper och Kajsa. De är utekatter men särskilt Kajsa ligger hellre inne och gonar sig i soffan och vad jag vet så sover alla djuren helst i samma säng som sin husse. Jag har kollat öronen på Remo före jul, för det händer nån enstaka gång att han kliar sig, men jag har inte sett någon skabb. Jag tror att han avmaskade alla djuren i oktober nån gång, eftersom hans hona fått ungar "

#8 NU blir det lite offtopic här, eftersom jag fick massor av bra info men jag tror att jag måste svara så det inte ska bli fler missförstånd eller funderingar. Fråga ifall det blir ännu mer förvirrat:

Nej, jag köper inte min katt för avelsbruk.
Jag köper en raskatt för att det är dags för mig att skaffa katt igen och nu får det räcka med huskatter. Jag älskar katter och behöver få skämma bort och umgås med egna djur - och för att jag inte vill ha någon ny EGEN hund sen jag blev tvungen att ta bort min för tre månader sedan.
Mr Raja är min första utställningskatt därför kommer det att få bli lite som det blir eftersom jag inte vet så mycket om kattens utställningsvärld men vill lra mig ALLT hahahaaha

 Jag lyckotänker och drömmer ihop luftslott för att jag älskar sånt och väntar med att besluta "i sten" tills jag står med fakta. Jag är hopplöst rak när det handlar om MIN KÄRA EKONOMI eftersom jag en gång har skuldsanerat och aldrig tänker sätta mig i skuld igen - på något vis - därför: 

JAG skulle aldrig köpa en raskatt av en uppfödare som sätter upp restriktioner och envisas med att jag inte får avla om jag vill det på en utställningskatt. Jo, kanske om jag förälskat mig i nån annans katt som ska i pension eller nåt, men inte till fullt pris inte.

Jag skulle heller inte köpa en katt från en uppfödare som skiter i vad jag gör med katten, inte heller vill jag ha en katt på foder med krav på att ta kullar.

Jag köper en raskatt till fullpris från en uppfödare som har kommit fram till att katten kommer att få det superbra med mig och som köpare kommer att respektera det arbete uppfödaren lagt ner i åratal för att till sist kunna leverera denna underbara lille parvel till MIG.
Och det jag nu sa handlar alltså inte rakt av om MIN uppfödare idag (som vet detta) utan om att jag anser att det handlar om tillit och förtroende. Det underlättar ju i och för sig ifall man är en hyfsad människokännare. 

Vidare, jag köper alltså till fullpris och sen äger jag katten. Då blir allting mycket enkelt i fortsättningen. Om min uppfödare till exempel är intresserad av att använda min katt i avel för egen del så frågar hon mig den dagen det blir aktuellt, OM det blir det. Och kanske jag säger ja, kanske nej. Det spelar ingen roll - för grejen med det är att hon i vårt fall har möjlighet att fråga åtminstone. Det kommer hon inte att ha om han är kastrerad. Jag vet inte hur er avelsbas ser ut söderut för övrigt, men jag vet att den är bättre än här i norr. Om sen JAG är intresserad av att bidra om det blir aktuellt, vet jag inte. Jag är mycket intresserad av avelsarbete, men bara därför behöver man ju inte sätta igångmed att befolka jorden menar jag!

Jag har haft två rashundar som bägge hade kunnat gå i avel om jag velat, men jag valde bort det. Men jag hade valet att säga nej och min uppfödare hade valet att fråga - Han lärde mig jättemycket om detta. Han är en omtyckt allrounddomare i hundkretsar dessutom, så han känner ju till en hel del. 

Vare sig Mr Raja skulle bli ett riktigt pappaämne eller inte - vill jag kunna välja själv vad jag vill göra, Jag skulle inte köpa en katt till fullpris med villkor och det ställde inte uppfödaren heller. Mr Raja kommer att bli kastrerad omedelbums om han börjar strila inne och inte går att hantera som okastrerad. Och jag kommer att kastrera honom hur som helst eftersom jag inte tänker använda honom till matadoravel ;-)

Jag har ingen uppfödning och vet inte om jag nånsin kommer att skaffa stamnamn, det är helt ointressant så länge jag inte äger en egen avelshona eftersom det är honkattens uppfödare som registrerar ungarna. Och ja, jag ska skaffa en honkatt ganska snart. Men det är samma där som gäller, utställningskatt och sen får jag se. 

Jag köper alltså min katt för att kunna ställa ut och jag har varit öppen mot min uppfödare med att jag tänker ha honom okastrerad om jag kan eftersom jag vill se ifall det kan bli en fin utställare av honom, både extreriört och beteende. Jag valde inte en hanne, det blev bara så att det blev en hanne FÖRST. 4

Enligt min syn på saken så gynnar det min uppfödare om min hanne går bra på utställningar eftersom min uppfödare är diplomerad, erfaren och har både egna och andras inarbetade linjer i sin uppfödning. Hon födde upp Birma före hon började med Britter och har även hund, vilket jag tycker är bra. Jag känner inte henne personligen och hittade katteriet av en slump från början, men vi fick kontakt direkt och jag gillar hennes raka sätt, lite likt mitt eget gissar jag. Därför är jag säker på att hon kommer att kunna komma med råd och förslag om vad som skulle kunna vara vettigt ifråga om Mr Rajas framtid. Och eftersom "jag är som jag är" så tänker jag hålla mig till "den gamla skolan" dvs regelverk utav bara fan så att jag lär mig vad som gäller och sunt förnuft.

Och det sunda förnuftet säger mig att hon inte kan veta ALLT, eller hinna svara ingående,  man måste kunna fråga andra också :-)

Jodå jag förstår att du är orolig för smitta och som sajtvärden sagt tidigare så bör man hålla dem isär i 3 veckor. Det är vad man får göra på ett katthem för att försäkra sig om att inte få in någon smitta. Just skabb är smittosamt och väldigt onödigt. Dessutom om det finns utekatter hos hundägaren så kan det följa med smitta   via hunden. Så även om katten är friskförklarad enligt vet.undersökningen så kan det bryta ut något i samband med flytt.

Sen är det så att om man avmaskar så tar det inte äggen utan man får ta en omgång till 6 veckor senare tror jag det är men är katterna utekatter så får de i sig mask under den tiden igen kanske.

Nu är detta inget du behöver bekymra dig över då hunden inte ska dela toalett med din katt😃 Jag har själv katter utomhus men så många möss får de inte tag i ute i rastgården. Men tidigare så avmaskade jag dem under sommaren och innan vintern. Normalt sett så klarar en katt att ha lite mask om de i övrig mår bra.

#11

Ja tackar dig eftersom du r en ständig ström av massor av bra information!

Jo, du har rätt, det är egentligeningen idé att han kollar mask eller ohyra nu eftersom de lika gärna kan få det när som helst igen, jag får helt enkelt ha koll på hundens bajs och höra mig för hur hans utekatter verkar må för övrigt då och då.

Och till sommaren ska vi också vara i stugan, då ser jag (inte) fran emot igelkottsloppor eftersom det är en som går runt i alla stugor och är helt orädd för hundar och katter numera. Jag är så lagom glad för det..

Igelkottar har vi har också men våra katter har aldrig fått några loppor från  dem trots att de petar på dem.

Jag får hoppas vi har sån tur. Väninnans hund hade fått massor från deras igelkottagäng förra sommaren sa hon men de överlever ju inte de där lopporna som tur är, men uschligt är det!

Det är en viss skillnad mellan hund och katt. Katter tenderar inte att gå i närkamp med kottarna😃

Ni får ursäkta mig att jag inte läser igenom alla svaren här, hehu. *lat* 😂

Jag tänkte bara tipsa om att min veterinär sade till mig att öronskabb kan smitta mellan hund och katt. Misstänker man att hunden skulle ha något dylikt kan det alltså vara bra att kolla upp det innan.
Däremot kan jag garantera att kattungen inte kommer ha skabb då han kommer från en seriös uppfödare. 🙂