Freddas toppade öra.

Detta är resultatet efteråt. Snyggare va? 😛

Jättegulliga små öron 😊

Nu blev jag nyfiken.

Brukar korthåren få lite tofsar ändå? Eller är det bara en del som får det?

Vissa får mer småtofsar än andra, men det är egentligen bara långt hår från örat. Riktigt ordentliga örontofsar är inte bra enligt rasstandard, då tänker jag på de tofsar maine coon & norsk skogkatt kan ha. Men för att vara mer specifik för din fråga: vissa har lite "bättre" öron utan tofsar och andra har lite mer, det viktiga är ändå örats form (liten & rundad). :D

Okey :-) Vet du om man kan se om en Britt kommer att få "bra" öron
redan när den är jätteliten? Jag kan tänka mig att gener, placering och kanske även pälsens tjocklek spelar in men en del verkar förändras utseende ganska mycket under uppväxten.

Det går aldrig att garantera att en kattunge kommer ha bra öron som vuxen, men det som väger tyngst är såklart gener. Uppfödare bör sträva efter att använda katter som rasstandarden beskriver, alltså ska inte öronen vara ett problem. Att titta på föräldradjuren kan ge en ganska bra bild av hur avkommans utseende kommer se ut. 🙂

Sedan handlar det såklart mycket om att man har ett tränat öga för hur kattungar utvecklas till vuxna individer för att kunna se ifall en kattunge har lovande öronplacering eller form, till exempel.
Att titta på bilder över hur olika katter har utvecklats kan hjälpa en bit på vägen, särskilt dem som nått framgång eller som du upplever som snygga för rasen. 😃

Mina tjejer är halvsystrar och har helt olika "tofsar". Riga, som tyvärr anser att utställning är lika med Helvetet (hon är väldigt snygg annars), har i princip inga tofsar. Jag toppar inte hennes öron, för hon ställs ändå inte ut.

Halvsyster Manda toppas inför varje utställning. Glömde det en gång, som tur var i låg klass (klass 8, inte värre…). Då sa domaren att hon skulle komma tillbaka till nomineringen, men att öronen måste toppas innan dess, för hon är ingen maine coon. Efter det toppas Mandas öron noga. Har inte fått några kommentarer sen dess.

Den enda av mina 3 som har tillstymmelse till tofsar är blåpricken. Jag har  fakstiskt inte tänkt på det innan jag läste det här.

Kan det vara ett tecken på om de är bärare av långhår om de får mer tofsiga öron än vad man tycker de ska ha? *nyfiken*

Själv tänkte jag på när jag köpte min första dvärgpinscher, som får ha både stå och hängöron men eftersom de kuperades tidigare så är det svårt att veta exakt, Jag förväntade mig att de skulle stå eftersom både mamman och pappan hade det. Men inte det - han var den enda i sin kull som fick hängöron (väldigt snygga enligt domarna). Ett arv från farmoderns förfäder. Tänkte inte gå mer in på det i den här tråden, utvecklade mest min tanke :-)

Nej det är inte ett tecken på det. 🙂 Man kan oftast inte se på en katt att den bär på långhår ifall den inte är ett långhår själv.
Tofsarna på öronen är bara en oönskad hårväxt på katterna, men det handlar som sagt inte om mycket hår, bara att örats form inte blir lika runt.

Det är intressant hur vissa drag, som du nämner angående din hund, kan komma tillbaka flera generationer senare. 😉

#10 Aha, är det så!

Sånt här är så intressant tycker jag. Jag menar alla detaljer som man lär sig och inte har tänkt på förrän nån visar, som detta med att toppa örontofsarna.

Skulle aldrig få för mig att dra bort öronhår från mina katter.. :/ Aj vad ont! :P
Fast sen är dom inte britter heller.. :)
Tur vi alla är olika. :)

Jag brukar hålla ett stadigt grepp om själva örat så att man liksom inte DRAR i ÖRAT :P det vore ju förskräckligt. Håret lossnar ganska lätt och det brukar inte röra sig om många strån. Man kan såklart använda sax, men kanterna blir fula och tydliga av detta. Ville bara förtydliga lite. :)

Haha ja jag kände hur det bara rös till i örat :P Men han vart jättefin :) Britter är så fina!