# Hur blev du intresserad av britter? Author: [Borttaget] Britten är en ras som nästan är omöjlig att inte bli kär i. Det nallebjörnslika utseendet smälter ens hjärta, med pigga ögon och knubbig kropp. Det är något speciellt med en britts ansikte! Första gången jag träffade en britt var hos min farbror och hans sambo! De hade (och har fortfarande) två britter, en blå dröm och en cappucinofärgad skönhet - det var omöjligt att inte bli frälst! Ändå blev det ingen britt när jag skaffade katt. Jag adopterade istället två huskatter från det lokala katthemmet. Nu har jag dock skaffat min hemskt efterlängtade lilla britt(!) och ser fram emot många år med henne (och mina andra små älsklingar)! Hur väcktes ert intresse? ## Comment 1 Author: [Borttaget] Har alltid tyckt dom sett så himla mysiga ut.  Har ingen egen dock, och det lär det heller inte bli. Men fina är dom. 🙂 ## Comment 2 Author: [Borttaget] #1 Vad kul att du gillar dem! Om du vill kan du skriva nåt på Medlemspresentationer och visa upp dina katter/djur om du orkar! :) Det är så kul att se andras djur tycker jag! :D ## Comment 3 Author: [Borttaget] Det skulle jag kunna göra. 🙂 ## Comment 4 Author: zaddraya Jag skaffade en huskatt 2009 och kunde egentligen inget om katter. Men när han väl kom hem började jag läsa på och blev snart kattokig :) Tanken på en till katt kom ganska snart, men den här gången ville jag göra "rätt". Husisen köpte jag från en gård, han var inte vaccinerad eller ID-märkt eller nått sånt. Han var en katt, det räckte. Katt nr 2 skulle vara en raskatt eller en katt från katthem. Men de lokala katthemmen verkade ha så otrevliga krav (t.ex. att de hade rätt att ta tillbaka katten, eller komma på oanmälda besök, sånt tycker jag är obehagligt även om jag inte har nått att dölja...). Så det blev en raskatt. Jag kollade runt lite vad det fanns för uppfödare i närheten, och vilka raser jag kunde tänka mig. MCO, skogis och britt fanns det en del av, och tillslut fastnade jag för britterna. Jag åkte och hälsade på en uppfödare och nån dag senare hade jag tingat Riga :) När katt nr 3 skulle skaffas tittade jag först på skogisar, för att variera mig, men trots det blev det ändå en britt (Rigas halvsyster) så jag fick erkänna mig "besegrad" av britternas gullighet.... ## Comment 5 Author: [Borttaget] Ja, katthem har nästan alltid sådana regler. Jag tror att det är för att de vill att man är seriös. :) Britterna är ju nästan omöjliga att motstå, så knubbiga och gulliga! :'D ## Comment 6 Author: [Borttaget] Själv var jag aktiv i en förening för hemlösa katter men tröttnade på "ledningen". Jag hade set en britt på en utställning i  början av 1980-talet och lovat mig själv att skaffa en sån en dag. Och när jag fick säga adjö till min inte ens 5-åriga huskatt pga av njursvikt så blev det en blå britt😃 ## Comment 7 Author: LinaLj För många år sedan så planerade jag att skaffa raskatt så jag tog med min mamma på kattutställning. Jag skulle ha en raggdoll hade jag bestämt. Men mamma fastnade bland britterna. visst tyckte jag de var gulliga men jag skulle ha en raggdoll. Men när vi kom hem så bad mamma mig att ta reda på mer info om britter eftersom hon hade funderingar på att skaffa en. Så jag frågade runt på ett annat forum och ju mer jag fick reda på desto mer intresserad blev jag. Under den diskussionen halkade ämnet in på selkirk och då var jag verkligen fast. Men eftersom britter och selkirk är syskonraser så har jag alltid haft en speciell plats för britter i mitt hjärta. Om jag hade varit katt hade jag varit en britt, de har ungefär samma personlighet som jag. Trivs bäst på soffan, hetsar inte upp sig i första laget och tycker att människor är helt okej men jag vill helst inte att ni klänger på mig. ## Comment 8 Author: Belliam Vi har en Ragdoll på 2 år och ville skaffa en kompis till henne. Tittade på lika ras men fastnade för Britten när vi läste om rasen. Vi besökte en uppfödare och fastnade direkt för de nalleliknande katterna. Tempramentet är likt ragdollen med sitt lugn och lät som en bra kombination med ragdoll. Och nu sitter vi med en liten blå Britt och vår Ragdoll älskar sin nya lilla kompis. Vi oxå naturligt vis. Ångrar inte en sekund vårt val av raser, roligt att ha en ras av varje. 💖 ## Comment 9 Author: litettrassel Det började med att vi var tvungna att låta min gamla katt somna in. Det vi sedan upptäckte var hur tomt det blev. Anledningen till viformen är att pojkvännen också får säga sitt... Så vi började kolla på katter, konstaterandes att ska det va så ska det vara raskatt. Pojkvännen säger: gärna fluffig, jag säger: då vill jag ha Maine coon, fast altivitetsnivån på oss och den verkar inte stämma... Perser då? Varav pojkvännen tittade på mig och sa "den kommer jag ju aldrig kunna ta seriöst med tanke på det ansiktet". Nähe... Men men.. Långhårig britt då? Bingo! Där har vi den! Och när det kom till kritan så var det ju inte fel med en britt över huvudtaget. Så när vi sen råkade snubbla över en korthårig kaneltabby så blev det våran ## Comment 10 Author: litettrassel Och så blev jag avklippt! Så blev det våran ## Comment 11 Author: [Borttaget] #8 Ja, det verkar finnas en del som har ragdoll och britt, de kanske är en perfekt kombo? :) #9 Haha, det blir aldrig som man tänkt sig, men det löser sig nästan alltid till det bästa ## Comment 12 Author: litettrassel #11 Inte ens när man blir avklippt igen ;) ## Comment 13 Author: Paddan88 Gick just med här av ren nyfikenhet och detta såg ut som en bra tråd att presentera mig på. Dessutom tycker jag den förtjänar ett lyft. Mitt första intryck av britter var att de var tjocka föga charmerande katter med intryckta nosar då hade jag egentligen bara mött en britt. En rejält grov hona som mycket riktigt hade en väldigt kort och bred nos. Smaken är som baken vissa hade nog tyckt hon var söt men hur som helst... Efter ett par år började jag jobba för en författare som födde upp britter på fritiden. Dessa britter såg rätt olika ut, vissa var biffiga likt honan medan andra britter var grova snarare än biffiga katter med klotrunda huvuden och bastant kropp. Några hade rätt platt nos och några andra såg mindre perseraktiga ut i ansiktet. Jag kom fram till att britter faktiskt kunde se rätt olika ut och vissa av dem var ju faktiskt riktigt söta. Men någon Britt skulle jag aldrig vilja ha det var ju ett som var säkert! Sen kom det sig en dag att en av de där britterna råkade ut för en tjuvparning. Det var en av de biffigare honorna och jag kunde inte förstå hur en så ful katt kunde få så söta ungar. Det slutade med att jag köpte en av ungarna och denna huskatt född bland en massa raskatter öppnade mina ögon för britter. Egentligen var de ju inte feta, de är ju bara väldigt grova och muskulösa och de har ju ett väldigt vackert ansikte. Min lilla tjuvparningskatt har ett väldigt härligt temperament och det är just nyfikenheten på om det är britten i honom som gett honom tempramenyet som gjort mig intresserad av britter. Så intresserad att jag någon gång skulle vilja skaffa en äkta Britt. Det var min historia om hur jag föll för något jag aldrig trodde jag skulle falla för: en raskatt ^\_^ ## Comment 14 Author: [Borttaget] Om du läser om brittens historia som finns på denna sida så upptäcker du att britten är brittisk huskatt numera med stamtavla. Att en del är lite plattare än andra i nosen beror på att det är perser inparat i dem och därmed så blev det också långhåriga britter. Från början var britten nämligen enbart blå. De allra flesta katter härstammar från en huskatt någonstans i värdlen😃 Detta till skillnad från hunden som härstammar från vargen från början. ## Comment 15 Author: Paddan88 Ja det har jag lärt mig och det var därför jag vågade mig på att skriva perserlikt utseende. Har insett att jag faller för de britter som ser mer ut som huskatter i ansiktet med runda vakna ögon och runda nosar som gör att de ser ut att le hela tiden. Är väldigt svag för deras härligt grova ben också men i Simbas fall så har britternas grovhet ställt till det för mig som matte för när han blev ungkatt så fick han lite av den grovheten och jag som puckad matte frågade veterinären i samband med kattens kastrering om det inte var så att han var för tjock men fick svaret att om katten är något så är det snarare för mager. Tji fick jag för min ovana av grova katter. Inte hjälpte det att han har ganska korta ben heller ^\_^ Anledningen till att jag varit lite allergisk mot det där med raskatter är för övrigt för att jag sett vad rasaveln har gjort med hundar och att jag därför varit orolig att avel på utseende skulle skada katterna och bara skapa katter med groteskt utseende och flera handikapp pga människors strävan att få fram utseendet. Tex som perserkattens intryckta nos eller om man ser till hundvärlden Shäferns deformerade rygg, engelsk bulldogg och dess oförmåga att föda valpar på egen hand och dalmatiners risk att födas döva för att nämna några saker. Utsätta att det blev lite ot jag ville bara förklara varför jag förr (och även nu gällande vissa raser) är emot raskattaveln. Jag kan se flera fördelar gällande bukt med inavel, avla bort sjukdomar, avla katter vars beteende passar vissa människors behov men när människor börjar avla på utseende så oroas jag att det lätt blir fel om man börjar tolka rastandard för extremt. ## Comment 16 Author: [Borttaget] Fast man avla inte enbart på utseendet utan också på temperamentet och så färgen förstås. Man får komma ihåg att hundar har avlats för olika ändamål det har inte katterna. För mig är kattaveln ett sätt att få en friskare katt. HCM är exempelvis vanligare hos huskatter än hos raskatter. Det är också en väldig skillnad  i temperament på en siames och en britt. ## Comment 17 Author: Mr Raja Att jag föll för britten beror mest på en slump. Jag hade fortfarande sorg över min lilla dvärgpincherkille på 7,5 år som fått somna in 30 september 2013.  Jag kan inte tänka mig att leva utan ett djur, och tänkte faktiskt först på en brun Mittelspitz först, men började alltmer fundera över om jag inte borde köpa en ny katt istället för en ny hund.  Jag skrev till Kattakuten här i stan (Luleå) nån gång i oktober tor jag det var, för att anmäla mig som stödhem till att börja med. Kanske tillfälligt på ganska kort varsel till garanterat kastrerade hankatter eller varför inte på längre tid till en honkatt som skulle ha ungar eller var dräktig eftersom jag har erfarenheten. På det viset skulle jag kanske kunna köpa en av ungarna och trivdes honkatten skulle hon också kunna stanna, tänkte jag. Jag vurmar för att huskatten ska få bättre status i samhället och är ju också medlem i den föreningen så givetvis skulle det bli en ung eller gammal kastrerad hittekatt, och som måste bli innekatt, eftersom det inte funkar att ha utekatt dr jag bor känner jag. Då och då kollade jag även blocket, och skrev faktiskt svar till en och annan som ville omplacera sina innekatter som jag tyckte skulle ha passat hos mig, men hade de inte glömt ta ned annonsen eller så insåg jag rätt snabbt att det var frågan om katter från BYB och sa nej själv pga det. I november satt jag och letade runt lite på olika hemsidor för katter eftersom en väninna till mig har katteri (Devon Rex) och jag hade lovat att hjälp henne med hemsidan. Jag var mest intresserad av hur andra uppfödare presenterade sin ras och vad som verkade vara viktigt att ta med på en kattuppfödares hemsida. Jag gillar min väninnas Devon och hade besökt utställningen i Luleå i augusti, men då hade jag inga tankar på en egen katt (igen, har varit huskattägare till och från i säkert 30 år) eftersom min hund krävde för mycket tid pga sin värk. På utställningen hade jag sett ett par Abessinier också, och jag tyckte om de sorrelfärgade tickade pälsarna, de påminde om min dvärgpinchers :-)   Det började alltmer bli att jag faktiskt LÄSTE vad det stod om Devon, Abys och Cornish och hamnade så sakteliga hos kattuppfödare här i Norrbotten, bland annat med Brittisk KH. Men ingen av dem hade ungar just då och dessutom hade alla fel färger ;-) Inte för att jag visste vad jag ville ha från början men jag fastnade (fortfarande) ofta för de riktigt maffigt maskulina cobby i både creme och creme(mönster) och röda i olika varianter och jag ville (och vill) att de ska ha orange eller kopparfärgade ögon, inte blå eller gröna. Det som jag också gillar är att även en BKH honkatt kan bli stor och stabbig. Kollade även in långhåren, men eftersom de inte är godkända inom Sverak så fick det vara. Det verkade mer praktiskt för mig att hålla mig till en ras som är godkänd inom alla förbund.   Så kom den dagen jag slösurfade på blockets kattungar till salu och såg plötsligt en bild av ett par chokladfärgade brittpojkar och blev helt KÄR! Jag visste inte att de fanns i BRUNT! (som jag sa från början... ;-) och blev eld och lågor. Jag MÅSTE ha en chokladbritt! Jag bara visste det. Både utseendet och temperament kändes klockrent! Nu blev det inget med den första kattungen eftersom de ville utvärdera den ett tag till, men eftersom jag nu visste vad jag sökte efter så läste jag på om rasen än mer seriöst, såg YT-klipp och sökte även vidare på Blocket eftersom jag inte hade koll på det där med brittklubbar och uppfödare ännu... och hittade en annons där rubriken löd nåt sånt här, "Gulliga chokladbollar 4 veckor". Den första bilden föreställde en bedårande söt brittisk korthårsbäbis på 4 veckor som faktiskt såg ut precis som en liten chokladboll där han satt. Uppfödaren hade bara skrivit några rader om att det fanns några killar kvar att tinga och man kunde även kontakta dem via katteriets hemsida. Jag ringde Elisabet som föder upp både birmor och britter på S\*Tebasiles u Uppsala - och på den vägen är det. _Lite extra info: Om det blir ett eget stamnamn med tiden, det får jag se. Men eftersom jag ska börja ställa ut och är intresserad av avel och genetik så är det ju inte omöjligt. Jag vill bara känna mig för först och lära känna folk och framför allt brittuppfödarna här uppe i norr.  Till hösten (2014) hoppas jag att jag har hittat en britthona också, en lilapadda eller en chokladpadda._ _Min Neville är en B-hanne som jag hoppas kunna hålla fertil ett tag. Hans morfar är 10 år och strilar inte, inte hans pappa som är ca 3 år heller. Men jag lovar ingenting.... :-)_ Här är fotot från annonsen ... ## Comment 18 Author: [Borttaget] Förstår så väl att du föll för den lille krabaten😃 ## Comment 19 Author: Mr Raja #18 Oja, och faller än! Herrejistanes vilken underbar kattras!